Jag börjar förstå mig på folk.
Eller egentligen inte jag inser bara att dom är totalt borta i skallen ibland.
Jag kan säga jag kan göra detsamma men jag har iaf vett nog att be om ursäkt
( och nej jag pekar inte ut en person bara detta är allmänt )
Vad jag än skriver så brukar jag inte peka ut personer, det tycker jag är fel om man inte har tagit det med dom innan.
Men iaf, jag är en ganska jobbig person ibland, jag vill gärna ha allting under kontroll. Jag får lite smått panik när saker inte är som jag planerade dom. Men man kan ju inte avra sådan hela livet, jag försöker att lugna mig men jag är verkligen inte onormal eller något sånt, jag är bara inte som alla andra.

& jag tycker att det är något bra, emn vissa kanske inte gör det jag har full förståelse dör det verkligen men man behöver inte avra elak för det tycker jag.


Over and out