so nice.

Jag vill dela mitt liv med någon som förstår mig. Jag vill ha vänner som inte hugger en i ryggen.
Är det så mycket begärt?
Att dom man litar på inte ska fortsätta svika en när man t o m har pratat med dom om sånt, det tycker jag bara är helt jävla sjukt.
Hur kan man med och göra så? mår dom bra om att veta att en annan mår skit för det dom gör?
ajja det finns ju onda jävlar och jag har tydligen träffat dom flesta.
men jag går vidare, jag kommer göra så det märks att jag tar bort dom ur mitt liv. Vill inte ha någoting med vissa att göra mer, dom gör mig spyfärdig och arg.

Vill inte tappa kontrollen över migsjälv, jag vet att jag kan göra det och det är dt jag är rädd för så sluta provocera fram det. För fortsätter det så kommer jag fan låta migsjälv att tappa kontrollen.


men dom jag har närmast mitt hjärta kommer alltid att finnas där.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0